Hmmm... Tänk att jag ska göra det... Hade jag inte trott... Så djävla naivt av mig att en gång tro att jag aldrig mer skulle dricka. Jag borde ha förstått bättre, man ska aldrig tro att man klarar av något, för livet kommer och slår en i knävecken så att man vaknar upp på ett eller annat sätt... I en eller annan kista...

Som en vampyr suger man energi ur sin omgivning med sitt missbruk. Man tar, förskönar och förtränger den lilla samvetsrösten som blir svagare och svagare när suget efter alkohol växer sig starkare och starkare. Man suger ur sin omgivning det ljusa och goda, man förstör och slutar titta mot ljuset och vänder sig bara djupare och djupare ner i mörkret. Gud vad jag har förstört för alla. Min omgivning har mått dåligt över att ha en flodhäst i vardagsrummet, och en del sopar under mattan medans andra försöker kämpa emot eller fråga sig om  det beror på dom... Det finns inget i min omgivning annat än jag själv som skapat denna vampyr. Denna häxdjävul till vampyr som suger och när sig på andra.

Men det ska bli slut med det nu. Igen. Nu ska den häxdjävulen till vampyr ta semster, gå i pension eller förvandlas i ljuset. För nu ska jag in och genom en kort stunds behandling igen. Det är dyrt och jag har inte dom pengarna, men tack gode Gud så finns det fortfarande änglar på denna jord. Jag får komma tillbaka en vecka gratis. Och sen är ju arbetet återigen upp till mig. Det är det alltid, och det är det som ibland känns så djävla jobbigt och ensamt. Ibland önskar jag att jag inte vore så själv, att det var lättare att förklara och för ens omgivning att förstå. Men det är det inte. Jag känner mig som ett djävla vampyrufo många gånger i sällskap, varför klarar alla andra av att ta ett glas rödvin, må bra, sitta och surra och bli lite uppsluppna?? Nä nu sitter jag med en djävla självömkan, och det är varken kul eller livsgivande. Jag får ta mig i kragen och börja se det sköna som finns i min omgivning och öppna öronen för fågelsången där ute i stället för att lyssna på demonerna som mer än gärna festar på mitt inre. Vad det nu då ska va bra för...

Puss och godnatt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ett väsen i mig. Som jag lever med varje dag. Tusen och åter tusen gånger har jag kämpat mot, gett efter, hatat och älskat detta väsen. Det har fått mig att må bra, dåligt, euforiskt, fått mig att känna en skam utan dess like och en destrukti...

Jag känner mig så arg, men jag vet att jag är besviken. För mig vilar det nästan alltid en besvikelse under min ilska. Besviken över att jag känner mig så hopplöst fel i min egen släkt, varför kan jag bara inte vara nöjd med om jag känner så, eller b...

Nu har jag varit hemma ett tag och det går väl relativt bra. Jag har en jätte bra kompis som följde mig på möte första gången för ett tag sedan. Det var så skönt, samma känsla fast annan stad. Det är en speciell känsla när man går på aa-möte, det kän...

ja nu är jag tillbaka där jag bor, behandlingen är slut och nu börjar mitt eget fotarbete... Fick värsta dippen på vägen hem, ville inte alls tillbaka hit, kände mig så fel och bara knäpp och annorlunda.   Jag bad han som just nu har mitt hjärta att ...