Åh så himmla god smeten är!!! LJUVLIG ! Nu har jag kommit hem från min bror och själv bakat. Har bjutt ut kärleken på en liten fikastund, får väl se om han kommer...

Idag gruvar jag mig för att åka iväg på behandlingen, vet att det kommer att medföra förändringar. Och jag är livrädd att kärleksrelationen ska ta slut. Tänk om han inte orkar vara tillsammans med en alkis, han kanske får för sig att han inte ska få dricka, att jag ska börja predika eller dricka. För han gillar att ta sig en öl både nu och då. Skillnaden mellan oss är att han nöjer sig med en öl medans jag helst häller i mig allt som bara finns, för det kan ju ta slut annars, eller ännu värre, att det inte skulle räcka till mig... Han blir inte personlighetsförändrad eller tappar minnet, det är knappt så att han blir bakfull. Han kan sköta det där som jag inte kan...

Varför är man så här? När jag var i behandling tidigare så sökte jag svar överallt. Varför jag inte tålde och blev personlighetsförändrad och inte kan sluta dricka när jag har vänner som inte alls blir sånna. Jag pratade med massor med folk, allt från vanliga alkisar som jag själv till professorer som forskat i ämnet och massor med behandlingsfolk. Svaren varierade nästan oavsett vem jag pratade med.

Jag skulle kanske sluta att grubbla så mycket på vem eller vad jag är och göra nått annat av livet. Men jag tycker det är svårt, speciellt när det inte känns som jag hittat rätt varken vad gäller bostad eller arbete. Tack och lov känns det rätt med orten och kärleken. Jag kan inte riktigt låta bli att fundera på vad jag skulle kunna göra annorlunda så det ska bli riktigt bra. Ska jag vidareutbilda mig? till vad...? (det vet jag inte...)  Jag vill bo kvar på orten där jag bor, det finns inte så mycket arbeten att välja på så jag är glad att jag ens har ett jobb, för annars hade jag inte kunnat bo här. Och här är så vackert!! Naturen är ljuvlig, magisk och stark, jag älskar att vara i den!

Nä jag får väl helt enkelt se till att skaffa mig en lustfylld fritid som jag är toknöjd med, det kanske överväger det andra....Det finns tusen saker jag vill göra och utflykter jag vill åka på, men har aldrig djävla råd! Det sitter ju jämt i ekonomin. Jag hatar det! Varenda månad är det några kronor kvar att leva på när allt är betalt, det känns aldrig som att jag hinner ikapp och handla hem sådant som man behöver i förråd, för pengarna har redan gått till annat. Även om det har varit fina minnen när man åkt på semester och så, och det skulle jag ALDRIG vara utan. Då har jag hellre mina fina sköna minnen än mjöl i skafferiet. Med minnena kan jag i alla fall mata själen.

Jo jag vet, jag ska ta mig i kragen här åxå, jag längtar till hösten och mörkret, när man får krypa in och löven blir gula och oranga... Jag får väl koka höstsoppa på dom då och ha i frysen ;)

Nu ska jag i väg och titta på tapeter tror jag....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ett väsen i mig. Som jag lever med varje dag. Tusen och åter tusen gånger har jag kämpat mot, gett efter, hatat och älskat detta väsen. Det har fått mig att må bra, dåligt, euforiskt, fått mig att känna en skam utan dess like och en destrukti...

Jag känner mig så arg, men jag vet att jag är besviken. För mig vilar det nästan alltid en besvikelse under min ilska. Besviken över att jag känner mig så hopplöst fel i min egen släkt, varför kan jag bara inte vara nöjd med om jag känner så, eller b...

Nu har jag varit hemma ett tag och det går väl relativt bra. Jag har en jätte bra kompis som följde mig på möte första gången för ett tag sedan. Det var så skönt, samma känsla fast annan stad. Det är en speciell känsla när man går på aa-möte, det kän...

ja nu är jag tillbaka där jag bor, behandlingen är slut och nu börjar mitt eget fotarbete... Fick värsta dippen på vägen hem, ville inte alls tillbaka hit, kände mig så fel och bara knäpp och annorlunda.   Jag bad han som just nu har mitt hjärta att ...